🤯⚡️20% sämre när du är swajpbakis.

Det är inte innehållet som får våra hjärnor att ruttna, det är swajpandet. Detta förändrar ju allt!

Translate this article into English

Det här är nyhetsbrevet där Tomas Seo, innovationsstrateg på Phorecast, berättar om händelser, upptäckter och ny teknik som får honom att utbrista: Detta förändrar ju allt! Du prenumererar på det här för att fortsätta vara steget före med de senaste trenderna och få konkreta tips för att framtidssäkra dig och din organisation. Har du fått det här av en vän? Då vill du kanske starta en egen prenumeration?

---

Vad har hänt?

- Swajpande gör dig 20% sämre på din nästa arbetsuppgift.

I ett experiment fick deltagarna först sätta sig in i en ny arbetsuppgift (med instruktioner och övningsrundor), göra en första omgång, och sedan pausa i exakt tio minuter innan de fortsatte med nästa omgång. Hur de spenderade pausen påverkade drastiskt deras prestation under nästa omgång.

En kontrollgrupp fick ingen ”mediepaus” alls, utan satt bara och väntade i tio minuter. De två andra grupperna använde sina egna telefoner och tittade på shorts (TikTok, Instagram Reels eller YouTube Shorts), men de grupperna fick antingen byta klipp hur mycket de ville det vill säga tittade som de brukade, eller var begränsade till endast tio swajps (videobyten) under hela tiominuterspausen.

Gruppen som swajpade fritt presterade 20% sämre efter pausen.

Experimentet finns beskrivet i forskningsrapporten ”Context-switching in short-form videos: What is the impact on prospective memory?” som publicerades i tidskriften Memory i somras 2025.

Det forskarna undersökte var hur snabba kontextbyten, alltså hur ofta vi byter ämnet vi fokuserar på när vi jobbar med stör vår arbetsförmåga. Deras slutsats blev att så kallat prospektivt minne, den typen av minne som hjälper oss planera vad vi ska prioritera att göra härnäst påverkas kraftigt av snabba kontextbyten, men att en restriktion av hur snabbt vi byter kontext kan motverka detta.

Gruppen med endast 10 swajps (runt 1 minuts fokus innan de swajpade vidare) hade till och med signifikant bättre resultat på det fortsatta arbetet än tidigare. Men medan försämringen bekräftar tidigare studiers resultat så var det en ny upptäckt som behöver mer forskning för att belägga.

Detta förändrar ju allt

Redan innan sociala medier kom så klagade medarbetare som satt i kontorslandskap på att de blev störda hela tiden och inte kunde jobba ordentligt. Enligt forskarna så var det för att ständiga skiften i vad hjärnan fokuserar på inte bara påverkar den arbetsuppgift som vi håller på med just nu utan även kvaliteten på vårt arbete i arbetsuppgifter en stund efter att vi växlat kontext för snabbt och mycket.

Ju större gap det är mellan det hjärnan fokuserar på och det hjärnan växlar till desto intressantare tycker hjärnan att det är. Så det är därför inte konstigt att alla shorts försöker vara överraskande, och att alla algoritmer försöker ha stora hopp mellan ämnen som visas om vi skrollar vidare. Det är också därför som hjärnan hellre plötsligt tycker att vi ska prata om Stranger Things-finalen med kompisen i kontorslandskapet än att fortsätta fundera över arbetsuppgiften på datorn.

Jag är ganska försiktig med att peka ut digitala beteenden som är dåliga, eftersom det oftast inte visar sig att det finns tillräcklig forskning. Men det är inte första gången som forskning pekar ut interaktionen swajping som skadligt för efterföljande arbetsprestation.

Redan 2023 publicerades en liknande studie av ett forskningsteam inom människa-dator-interaktion (Chiossi, Short-Form Videos Degrade Our Capacity to Retain Intentions: Effect of Context Switching On Prospective Memory). Studien påvisade att de som swajpade vidare ofta fick sämre resultat på efterföljande arbetsuppgifter , och sedan dess har flera olika vinklar på den typen av forskning gjorts.

Studien 2023 pekade ut interaktionen på TikTok, men det har sedan dess bevisats att det inte är plattformen utan mediet. Det visade till exempel en studie 2024 (Jiang & Ma, ”Swiping more, thinking less”, Cyberpsychology) som testade över 500 deltagare. De fick se exakt samma filmer. En grupp fick se dem ihopredigerade till en lång video som de tittade på utan att swajpa, medan de andra fick swajpa vidare men fick ändå se exakt samma innehåll i samma ordning.

De som fick swajpa uppvisade sämre analysförmåga efteråt. Så det är inte innehållet i mediet utan beteendet för mediekonsumtionen som gör att kvaliteten på vårt arbete går ner efter en njutfull stund med att swajpa shorts. Vi blir swajpbakis.

Det går att spekulera i varför swajpandet ger försämrad prestationsförmåga. En teori är att en miljö där det är tvära kast mellan olika ämnen sätter vår hjärna i skanningsmode. När vi skannar efter nya möjligheter genom att hela tiden välja bort det vi har så får vi mindre tålamod med att analysera detaljer i det vi har framför oss just nu. Men även om det är intressant att spekulera så är jag mer intresserad av vad det här innebär för oss just nu.

Det första jag lär mig handlar inte om sociala medier, utan att kontextbyte generellt bör minimeras för att min hjärna ska prestera på topp. Det är ju ingen nyhet att alla notifications är störande och att det känns kognitivt belastande att ha många flikar med olika arbetsuppgifter öppna i webbläsaren. Men vad den här forskningen betyder är ju att varje gång jag byter fokus under dagen så hämmar jag min fulla potential.

Om du någon gång rest dig upp för att gå och göra något och när du kommer fram har du glömt vad det var du skulle göra så har du haft problem med ditt prospektiva minne. Det händer lika ofta när vi byter app på datorn, och forskning visar att vi byter app oftare och oftare varje år. Det är inte så farligt de gånger vi faktiskt stannar upp i nya rummet och frågar oss ”Men vad var det nu jag reste mig upp för att göra”. Utan faran ligger i att när vi har dåligt prospektivt minne så kommer vi aldrig ihåg att vi hade en anledning till varför vi bytte app. Vi glömmer att vi glömt.

Så efter att våra barn eller kollegor haft en tio minuters paus med att swajpa shorts så ska vi inte förvänta oss att de har fullt prospektivt minne. De kommer vara swajpbakis och har förmodligen glömt detaljer i vad vi pratade om att de skulle göra efter sin paus.

Om jag hade varit alarmist så hade jag kunnat måla upp hur ett helt samhälle som ständigt är swajpbakis kommer ha svårt att fokusera på de stora problemen så länge det finns en strid ström med nonsensproblem i väldigt skilda kategorier. Jag hade kunnat förespråka förbud av swajping (hur nu det skulle gå till) och förbjuda mina barn att använda shorts-plattformar. Men jag överlåter det till de som är bättre på att vara alarmister.

För det är inte i sig dåligt att försätta sin hjärna i skanningsmode. Det är inte i sig dåligt att aktivt swajpa vidare från något man inte vill se istället för att passivt slötitta på vad det nu är som rör sig på broadcastad linjärtittad tv. Det är när vi inte själva väljer att sätta igång skanningsläget utan vår digitala vardag gör det åt oss. Det är då vi glömmer att vi glömt vad vi höll på med, och detta förändrar ju allt!

Vad kan du göra idag?

Förstå

Jag har svårt att tro att vi kommer få se färre plattformar som ser till att vi blir underhållna av en ständig ström av kontextbyten som vi ska swajpa oss igenom. Men ökad förståelse för att den typen av interaktion minskar vår minnesförmåga för det vi höll på med och försätter vår hjärna i ett läge där den letar efter nya utmaningar istället för att fortsätta där den var kommer att hjälpa oss bli mer resistenta.

Det är också viktigt att förstå att glömska inte är en bugg, det är en viktig funktion för att vi ska fungera. När vi tillåter hjärnan att glömma framtiden skapas utrymme att drömma sig bort och fantisera, så kallad mind wandering, något som är kopplat till ökad kreativitet.

Tyvärr verkar preliminär forskning peka på att när yttre omständigheter påverkar prospektivt minne negativt så leder ökningen av mind wandering inte till ökad kreativitet, utan endast till stress. Det vill säga intentionen för när vi vill minska minneskapaciteten för framtida planering är viktig. Verktyg som kom-ihåg-lappar och kalenderfunktioner är medveten avlastning av det prospektiva minnet. Swajpande för att välja bort shorts är ett omedvetet sätt.

Framtiden får utvisa om mer utspridd vetskap om hur swajps påverkar hjärnan påverkar vår intention. Om vi kommer ihåg den förstås.

Planera

En insikt för kommersiella organisationer är att en stor del av intentioner för köp idag formas medan vi sitter och swajpar och byter kontext mycket. Det betyder att vi behöver planera för att konsumenter är i ett kognitivt tillstånd med nedsatt prospektivt minne när vi kommunicerar med dem.

Redan i slutet av 90-talet skiljde forskare inom konsumentpsykologi på att minnas att man hade en köpintention (prospektivt) och att minnas vad den intentionen var (retrospektivt). Så swajpandet gör inte nödvändigtvis att konsumenten glömmer vårt varumärke, men när de har swajpat klart så har de glömt bort att de en kort stund tyckte det var en bra idé att köpa något i vår kategori överhuvudtaget.

Det betyder att information som förmedlas i digitala kanaler där kontextswitching är hög behöver konvertera till en tydlig action som gör att målgruppen kommer ihåg att agera. Save for later, låter ju som ett bra slutmål men hur många går någonsin igenom sin save for later inbox?

Det är detta gap som de nya AI-agenterna som ska köpa saker åt oss ska fylla. De blir våra nya minnesverktyg för att komma ihåg att vi en kort stund tyckte det var bra att köpa det där vi såg i en short.

De största teknikjättarna förbereder för den här förändringen, jag skrev senast om utvecklingen här, sedan dess har OpenAI lanserat checkout i ChatGPT, Google har lanserat buy-knappar i Gemini/AI Search, Shopify positionerar sig som handel i “AI-konversationer” och Amazon har börjat bygga shoppingagenter (Rufus/agentiska köpflöden).

Framtidens shorts får en ”Send to my bot”-knapp så din personliga AI-agent får jobbet att komma ihåg att du du ville köpa något i den här kategorin, hen får se om det finns pengar i din budget för ett sådant köp och, om det är prioriterat, förhandla om ett bra pris för de olika alternativen i kategorin.

Men de som säljer har oftast inte ens börjat planera för att kunna stödja den här nya typen av köpresa. Har ni?

Gör

Medvetandegör ditt kontextswitchande. När du swajpar, tänk högt, ”Det förra jag tittade på handlade om konspirationsteorin om den hemliga finalepisoden av Stranger Things, det var popkultur. Men den här posten handlar om hur jag skapar AI-agenter för marknadsförare, det är jobb och tech. Det var ett långt hopp i kontext, då kommer jag vara swajpbakis en stund efter det här”.

Jag har själv aktivt medvetandegjort mitt beteende sedan jag började researcha det här ämnet och resultatet har blivit att jag spontant drog ner på tid spenderad både på Linkedin och Reddit. Mina barn får fortfarande fri skärmtid, men jag har mer medvetet börjat bevaka om jag märker någon skillnad i prospektiv minneskapacitet efter att de swajpat shorts. Juryn är fortfarande ute.

Länkar

Forskningsrapporten (2025, Memory): Context-switching in short-form videos: What is the impact on prospective memory?
https://cyberpsychology.eu/article/view/33099

CHI-studien som startade spåret (2023): Short-Form Videos Degrade Our Capacity to Retain Intentions: Effect of Context Switching On Prospective Memory
https://dl.acm.org/doi/10.1145/3544548.3580778

Swajp vs samma innehåll utan swajp (2024): Swiping more, thinking less: Using TikTok hinders analytic thinking.
https://cyberpsychology.eu/article/view/33099

Konsumentpsykologiforskning som etablerade behovet av prospektivt minne för köpintention. (1999): Prospective and Retrospective Memory for Intentions: A Two-Component Approach
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1057740899703475

Sedan sist vi hördes

Som många andra AI-intresserade har jag utforskat Claude Code över julledigheten. Jag installerade Claude Code när det kom i slutet av februari 2025, men det gav mig ingen överblick över min kod och gjorde ett ganska dåligt jobb med att få saker att fungera på egen hand. Därför har jag dragit mig för att återtesta det, men nu var det dags och jag kan bara bekräfta det alla säger. Det är bra!

Komplicerade app-idéer och spel som jag tidigare aldrig trott att jag skulle kunna skapa på egen hand känns nu möjliga. Flera experter säger att kodning som område kommer kunna markeras som ”solved” under 2026. Min 9-åring har jättekul med att vajba ett spel i Claude Code och hans vilda adderade av features utan att de befintliga går sönder har övertygat mig om att det är dags för mig att göra något mer avancerat nu. Jag har en idé. Uppdatering följer!

Är du en insiktsdelare?

Känner du någon som oftare har börjat glömma vad ni höll på med de senaste åren? Eller kanske någon som är intresserad av hur interaktion med teknik påverkar oss? Vem tänkte du på? Skicka vidare!

Själv vill jag tipsa om att vetenskapsskribenten Emma Frans har ett nyhetsbrev: Den digitala lägerelden. Nu senast skrev hon om att ”AI kommer inte ta ditt jobb, men någon som är roligare att hänga med kommer att göra det”.

Jag tänker alltid att det vore så kul om fler ville betala för mitt nyhetsbrev, men ändå vägrar jag lägga innehåll bakom betalvägg. Att testa AI-tjänster för att berätta om vilka ni ska använda är en eskalerande kostnad, men jag vet att det är många som uppskattar när jag kan skriva om tjänster som faktiskt fungerar och hur de ska användas. Så om du har möjlighet så skulle jag verkligen uppskatta om du blev betalande prenumerant. Då får du också tillgång till digitala föreläsningar några gånger om året (be din organisation betala som en utbildningsinsats).

Efter att du har tagit ställning till det kan du swajpa vidare för att lyssna på när jag var gäst i Heja Framtidens podcast.

Fortsätt utforska så ses vi nästa vecka!

Tomas Seo

Har du fått dagens nyhetsbrev utan att vara prenumerant?
Gillade du det här och vill ha mer så är det bara att skriva upp sig här
(du väljer själv om du vill betala):