Det hÀr Àr nyhetsbrevet dÀr Tomas Seo, innovationsstrateg pÄ Phorecast, avslöjar hÀndelser, upptÀckter och ny teknik som fÄr honom att utbrista: Detta förÀndrar ju allt! Du prenumererar pÄ det hÀr för att fortsÀtta vara steget före med de senaste trenderna och fÄ konkreta tips för att framtidssÀkra dig och din organisation. Har du fÄtt det hÀr av en vÀn? DÄ vill du kanske starta en egen prenumeration?
Vad har hÀnt?
- Fler undviker nyheter, forskare berÀttar hur det kan ÄtgÀrdas
Antalet mÀnniskor som aktivt undviker nyheter fortsÀtter att öka enligt Reuters undersökning Digital News Report 2024. Nu Àr det 39% som svarar att de ibland eller ofta aktivt vÀljer bort nyhetsaktigt innehÄll.
I och med att det Àr ett vÀxande beteende att mÀnniskor medvetet undviker Àkta nyheter som inte Àr underhÄllande sÄ har ocksÄ antalet studier kring fenomenet ökat. En ny studie kring nyhetsundvikande nÀr vi tittar pÄ short-video-plattformar (publicerad i Nature, Humanities & Social Sciences Communications) ger en struktur för hur vi ska förstÄ vad som vÀljs bort. Enligt studien utvÀrderar vi snabbt kvaliteten pÄ nyheten och om den inte Àr hög sÄ svajpar vi vidare till nÄgot underhÄllande. Studien sÀger dock att upplevd hög kvalitet pÄ nyheter kan fÄ Àven de som frÀmst vill bli underhÄllna att vÀlja nyheter över underhÄllning.
Studien definierar upplevd nyhetskvalitet som en anvÀndares subjektiva bedömning av kvaliteten pÄ den nyhetsinformation de fÄr. Denna bedömning delas in i tre huvudsakliga dimensioner:
Detta handlar om hur tydligt och förstÄeligt nyheten Àr presenterad. Det inkluderar hur vÀl nyheten förmedlas i termer av enkelhet, klarhet och hur lÀtt nyheten Àr att förstÄ.
Perceived News Fit (Upplevd relevans)
Detta syftar pÄ hur vÀl nyhetsinnehÄllet överensstÀmmer med anvÀndarens behov och intressen. Det innebÀr att anvÀndare bedömer om nyheten Àr relevant för dem och deras specifika intressen eller om den kÀnns irrelevant och oviktig.
Det Àr alltsÄ inte kvaliteten pÄ nyheten som avgör utan det rÀcker med att anvÀndaren upplever kvaliteten som hög för att minska risken för aktivt nyhetsundvikande.
Detta förÀndrar ju allt
Enligt studien sÄ kan till och med personer som har intresse för nyheter vÀlja bort dem om de kÀnner sig tvingade att konsumera dem. Det kallas psykologisk reaktans och Àr nÀr du kÀnner motvilja mot att göra nÄgot för att du kÀnner dig tvingad.
Men reaktans gĂ€ller inte bara nyheter, jag tror att vi alla nĂ„gon gĂ„ng i livet stött pĂ„ en dĂ„lig ledare eller lĂ€rare som auktoritĂ€rt dikterat att vi ska göra nĂ„got, vilket dödat den lust vi kĂ€nde inför uppgiften. Idag Ă€r det algoritmerna som dikterar vad vi ska göra, imorgon AI-bottarna. GrĂ€nsen för nĂ€r vĂ„r reaktans kickar in och gör oss motvals till saker vi egentligen vill göra Ă€r hĂ„rfin. Förr âvaldeâ vi content genom att zappa med fjĂ€rrkontrollen, idag kuraterar vi vĂ„ra personliga algoritmer genom att snabbt skrolla förbi saker vi vill se mindre av. Det dopamin-kick-beteende som fĂ„r oss att skrolla/svajpa vidare till nĂ€sta ovĂ€ntade content har ocksĂ„ gjort att vi gett upp friheten att söka efter nĂ„got sjĂ€lv.
MÀnniskors fallenhet för reaktans har i hög utstrÀckning bidragit till högre polarisering i samhÀllet. Forskning kring reaktans de senaste Ären har kommit fram till att mÀnniskor undviker vaccin om vi berÀttar att det Àr bra för dem och under covid vÀgrade mÄnga amerikaner att bÀra mask för de kÀnde att ingen ska sÀga Ät dem vad de ska göra. Det bÀsta sÀttet att fÄ folk att lÄta bli att göra vad som Àr bÀst för dem Àr helt enkelt att informera dem om vad som Àr bÀst för dem.
Redan nĂ€r reaktans studerades pĂ„ 70-talet kom det fram att det finns en kulturell aspekt, ju mer en kultur vĂ€rderar personlig frihet desto lĂ€ttare uppstĂ„r reaktans. Ăven om jag inte hittar nĂ„gon studie som direkt jĂ€mför psykologisk reaktans kulturellt med nyhetsundvikande sĂ„ kĂ€nns det inte konstigt att de samvarierar. LĂ€nder som har högre nyhetsundvikande har ocksĂ„ kulturellt nĂ€rmare till psykologisk reaktans. Det vill sĂ€ga i individualistiska lĂ€nder blir folk mer anti nĂ€r de kĂ€nner att deras personliga frihet blir begrĂ€nsad Ă€n de blir i kollektivistiska lĂ€nder. Men Ă€ven i dessa har reaktans lett till att fĂ€rre fĂ„r samma breda nyheter och information och istĂ€llet bara fĂ„r vĂ€ldigt nischade nyheter som ökar polariseringen.
Det Àr inget nytt att det Àr svÄrt att fÄ mÀnniskor att ta till sig information som Àr bra för dem. SÄ de (vi) som vill informera letar istÀllet hack. Det mest popkulturellt anvÀnda Àr omvÀnd psykologi. LÄtsas att du tycker att de du vill manipulera ska göra det motsatta sÄ gör psykologisk reaktans att revolutionÀren i dem tar över och de gör det du vill. De flesta Àldre Àn tre Är ser igenom det, men ÀndÄ funkar det ibland Àven pÄ vuxna.
Det forskarna kommer fram till Àr lite mer sofistikerat Àn omvÀnd psykologi. Genom att trixa med upplevd kvalitet kan vi fÄ fÀrre att undvika nyheter. Upplevd trovÀrdighet, upplevd tillgÀnglighet och upplevd relevans Àr tre tydliga parametrar som vi kan jobba med för att fÄ mÀnniskor att ta till sig information pÄ digitala plattformar dÀr de förvÀntar sig underhÄllning.
Men reaktans för riktig information fanns lÄngt innan digitaliseringen. Anslagstavlan lÀrde oss att bÀsta sÀttet att fÄ svenskar att ta till sig ny samhÀllsinformation Àr att nysa pÄ den.
Jag skojar, hacket var vÀl att anvÀnda tecknad film som vid den tiden var sÀllsynt för att fÄnga uppmÀrksamhet hos fler. Filmerna som visas i anslagstavlan var i viss mÄn ocksÄ anpassade för att kÀnnas annorlunda frÄn det vanliga pÄ statstelevisionen.
Löpsedelsjournalistik uppfann hacket clickbait lÄngt innan internet, du kan aldrig gissa vad som hÀnde sen. Svaret kommer att förvÄna dig!
Idag har vi förutom clickbait-rubriker och thumbnails med förvÄnade reaction shots dessutom förpackning av nyheter som komisk underhÄllning. Vi har successivt anpassat nyhetsrapportering för att den ska bli vald. The Daily Show och Colbert Report öppnade ögonen för att humorprogram kunde vara trovÀrdiga nyhetskÀllor. Kunskapen om att mÀnniskor föredrar underhÄllning över nyheter Àr nÄgot som influerat hur nyheter förpackas under en lÄng tid och jag tror inte att vi kan fÄ mÀnniskor att se det som sin samhÀllsplikt att konsumera oförpackad information igen.
Algoritmer och i kommande steg AI-tjÀnster kommer fortsÀtta driva pÄ hur vi fÄr vÄra nyheter hyperpersonaliserat förpackade. AI kommer att servera var och en av oss en helt unik förpackning för att kÀnna maximalt upplevd trovÀrdighet, tillgÀnglighet och relevans i ögonblicket för konsumtion (som jag skrev om för nÄgra veckor sedan).
Det intressanta Àr ju att trots att vi i högre utstrÀckning kommer fÄ se/höra/lÀsa olika versioner av samma nyheter sÄ kommer det ÀndÄ leda till att samma nyheter sprids till fler som annars hade valt att undvika dem. AI har dÀrmed potential att i ett större perspektiv bidra till att fler fÄr bred samhÀllsinformation och dÀrmed en mer gemensam bild av omvÀrlden och detta förÀndrar ju allt!
Vad kan du göra idag?
FörstÄ
Det gĂ„r att trigga psykologisk reaktans hos de flesta av oss. Genom att förstĂ„ att reaktans Ă€r ett personlighetsdrag â vissa kĂ€nner sig snabbt tvingade och reagerar med motvilja, andra Ă€r mer toleranta med att bli styrda, sĂ„ kan vi fĂ„ en större förstĂ„else för hur vi bör kommunicera för att inte fĂ„ motsatt effekt mot det vi tĂ€nkt.
NĂ€r du trĂ€ffar personer som skulle fĂ„ höga poĂ€ng pĂ„ reaktansskalan sĂ„ bör du ha samma förstĂ„else för dessa som om de hade vilket annat personlighetsdrag som helst (som de vi kallar introverta, perfektionister eller neurotiska till exempel). Det finns inga dĂ„liga personlighetsdrag, bara dĂ„lig kommunikation. (Finns det mĂ€nniskor som inte kĂ€nner reaktans nĂ€r nĂ„gon anvĂ€nder sig av uttryck som âdet finns inget dĂ„ligt vĂ€derâ?)
Planera
Upplevd trovĂ€rdighet, tillgĂ€nglighet och relevans Ă€r tre parameterar som vi kan ha som mĂ„ttstock för all kommunikation â inte bara för nyheter. Alla som vill nĂ„ ut med nĂ„gon form av information behöver balansera dessa. NĂ€r din organisation försöker förbĂ€ttra hur mĂ„nga som tar till sig det ni postar istĂ€llet för att svajpa vidare sĂ„ skulle ni kunna sĂ€tta upp mĂ„l för att förbĂ€ttra dessa tre parametrar.
HÀr Àr de tre ursÀkterna som du som genomfört informationsinsatser aldrig vill höra som skÀlen bakomvarför din mÄlgrupp undvek din information:
1. Jag litar inte pÄ det hÀr! (Upplevd trovÀrdighet)
Varje enskild kommunikationsenhet mÄste utstrÄla trovÀrdighet för det budskap ni vill förmedla och med lÄngsiktigt varumÀrkesbyggande kommer trovÀrdigheten som mÄlgruppen kÀnner direkt att öka. Men Àven om det för etablerade aktörer finns trovÀrdighet med frÄn början sÄ rÀcker det inte med att smÀlla dit en logga för att upplevas som trovÀrdig idag. En myndighet som försöker göra coola TikToks upplevs inte trovÀrdig, men det gör inte en myndighet som inte alls anpassar sig till plattformen heller.
Vi ska inte lÄtsas höra hemma nÄgonstans som vi inte passar in och vi behöver inte alltid bygga egen nÀrvaro för att fÄ trovÀrdighet. GÀstspela hos de som har trovÀrdighet Àr ett exempel pÄ hur organisationer kan planera sina informationsinsatser.
2. Det Àr för komplicerat att förstÄ! (Upplevd tillgÀnglighet)
Upplevd tillgĂ€nglighet Ă€r inte bara att tala med bönder pĂ„ bönders vis och med de lĂ€rde pĂ„ latin, det kan lika gĂ€rna handla om paketering. Ăven grafisk utformning eller tekniska lösningar kan hindra tillgĂ€nglighet. Min erfarenhet av samhĂ€llsinformation Ă€r att det svĂ„raste ofta Ă€r att det Ă€r för mycket som behöver sĂ€gas. För mycket bakgrundsinformation behövs för att bli begriplig. Ju mer vi klarar av att skala bort, desto enklare Ă€r det att ta till sig informationen. Det hĂ€r Ă€r AI-modeller vĂ€ldigt bra pĂ„. Be din AI-assistent förtydliga vad som Ă€r huvudbudskapet, dĂ€refter kan du be hen att skriva om din text sĂ„ den blir kortare och kortare för att sedan avgöra sjĂ€lv nĂ€r den blir obegriplig. Ett annat konkret rĂ„d Ă€r att be AI-assistenten skriva om din text med lĂ€gre LIX-konstant (lĂ€sbarhetsindex â ett vĂ€rde pĂ„ hur lĂ„nga ord och meningar som du anvĂ€nder i din text), vilket ger en mer lĂ€ttlĂ€st text som kan inspirera dig i hur du skulle kunna förenkla delar av ditt budskap.
3. Det dÀr har inget med mig att göra! (Upplevd relevans)
Upplevd relevans handlar om att göra mottagaren intresserad och engagerad i det du vill förmedla. Det rĂ€cker inte att informationen Ă€r relevant â den mĂ„ste ocksĂ„ kĂ€nnas relevant. Orangea kuvertet Ă€r ett exempel pĂ„ nĂ„got som alltid varit relevant men aldrig kĂ€nts relevant. Det Ă€r verkligen personifierat, det handlar om mig, jag ser vad jag kommer fĂ„ i pension. Trots det vet ingen riktigt vad vi ska göra med den informationen, vad ska vi ens kĂ€nna nĂ€r vi fĂ„r den?
Upplevd relevans behöver motverka reaktans genom att skapa tankar om valmöjligheter och anknyta till kÀnslor. Om din information inte mÄlar upp en inre bild för mottagaren dÀr hen kÀnner att hen behöver göra ett fritt val sÄ missar du relevansen.
Gör
Bli medveten om din egen fallenhet för reaktans. HÀr Àr ett test du kan göra för att fundera kring dig sjÀlv och hur du brukar vara. https://reaktanz.ifkw.lmu.de/discover-your-trait-reactance/ (Kan inte borga för sajten i övrigt, men som ett sjÀlvskattningstest för egen reflektion funkar den)
Kom ihÄg att oavsett vad du fÄr pÄ ett test sÄ har du alltid valet att förÀndra dig, om du vill!
FÄ av de som lÀser det hÀr nyhetsbrevet lÀr ha missat att AI-kommissionen slÀppte sin rapport med 75 konkreta ÄtgÀrder för att Sverige ska bli bÀttre pÄ AI. Bra jobbat! Det ska bli spÀnnande att se vilka av förslagen som faktiskt tas vidare av regeringen. Min första tanke nÀr den slÀpptes var dock att eftersom vi gÀrna undviker nyheter sÄ gissar jag att de flesta inte kommer lÀsa rapporten utan kanske matar en AI med den för att transformera innehÄllet till nÄgot med högre upplevd tillgÀnglighet och relevans för just hen.
Förra veckan skrev jag ju om tillgÀnglighet för AI sÄ ett tips till AI-kommissionen (och alla andra som tÀnker att mÀnniskor kommer anvÀnda deras material för att mata AI med det) skulle vara att slÀppa rapporten i ett format som Àr lÀttare för de vanligaste AI-modellerna att lÀsa korrekt. Vi fÄr ofta intrycket att AI kan lÀsa pdf:er, men det Àr rÀtt mycket format-delar som gör att texterna inte blir sammanhÀngande nÀr en pdf dekodas. Om text och tabeller istÀllet kommer i markup-format utan kolumner och bilder sÄ skulle rapporterna bli tillgÀngliggjorda för AI och minska risken för att de analyser som mÀnniskor AI-skapar bygger pÄ misstolkade versioner av pdf-formatet.
Det Àr ganska lÀnge sedan jag skrev om hur affÀrskonsulter förvandlar sin kunskap till AI-modeller och hur det pÄ sikt ersÀtter timkonsultmodellen. Nu har Harvard Business Review skrivit en artikel dÀr de elegant formulerar det som att först blev software service, men nu blir service software. Intressant om fler tÀnker pÄ de stora konsekvenserna det fÄr. Samma tanke frÄn ett annat hÄll diskuterades i Y-combinators podcast dÀr de ser stor potential för stuprörs-AI som Àr hyperspecialiserad pÄ specifika uppgifter som nÀsta miljardindustri.
Ăr du en insiktsdelare?
KÀnner du nÄgon som undviker att lÀsa nyhetsbrev du skickar vidare till hen? Eller kanske nÄgon som skulle vara intresserad av att förstÄ reaktans mer? Vem tÀnkte du pÄ? Skicka vidare!
Behöver din ledningsgrupp eller styrelse hjÀlpatt uppfylla AI-kommisionens mÄl att öka Sveriges konkurrenskraft med hjÀlp av AI, sÄ svara pÄ det hÀr mejlet eller kontakta mig pÄ Linkedin.
FortsÀtt utforska sÄ ses vi nÀsta vecka!
Tomas Seo
Har du fÄtt dagens nyhetsbrev utan att vara prenumerant? Gillade du det hÀr och vill ha mer sÄ Àr det bara att skriva upp sig hÀr (du vÀljer sjÀlv om du vill betala):
