🤯⚡️Nu räcker det med AI-design.

Kunskapsarbetarnas förutsägbara uppgifter krymper. Detta förändrar ju allt!

Det här är nyhetsbrevet där Tomas Seo, innovationsstrateg på Phorecast, berättar om händelser, upptäckter, ny teknik och AI som får honom att utbrista: Detta förändrar ju allt! Du prenumererar på det här för att fortsätta vara steget före med de senaste trenderna och få konkreta tips för att framtidssäkra dig och din organisation. Har du fått det här av en vän? Då vill du kanske starta en egen prenumeration?

---

Bilden är skapad med nya ChatGPT Image 2.0, men jag har gjort den till jpeg alldeles själv!

Vad har hänt?

- Design med AI går från skissverktyg till produktionsredo.

Tidigare har resultaten av AI-genererad design gått att använda som inspiration men nu lanserar flera stora bolag AI-agenter som skapar design som direkt går att använda i produktion.

Förra månaden lanserade Google sin nya version av Stitch, ett verktyg för att chatta fram design av gränssnitt och prototyper. Googles bildverktyg Nano Banana var tidigare ett av de verktyg som fungerade bäst för att inspirera kodande AI-agenter (som Claude Code) att bygga snyggare design, men med Stitch så blev designen kod direkt och redigerbar.

I fredags lanserade Anthropic sin version: Claude Design, även den specialiserad på att visualisera prototyper. På sociala medier visar människor exempel på hur verktyget kan användas till allt från att designa ytor som frontend till appar, presentationer och rörlig grafisk design.

Dagen innan berättade Canva att de inte längre såg sig som ett företag som gör designverktyg som människor och AI-agenter kan använda. Istället har de skiftat till att se sig som ett AI-first bolag. De har tränat en egen AI-modell med sin unika träningsdata som förstår hur designers bygger upp sin design i olika lager. Deras nya release Canva AI 2.0 är en AI-agent som använder den kunskapen för att leverera design som editerbara objekt så att människan kan redigera det sista på egen hand ifall det skulle behövas.

OpenAI har i skrivande stund inte ännu släppt en jämförbar produkt, men i tisdags lanserade de sin nya bildgenererare Image 2.0, som har hög förståelse för design och förbereder dem för att även deras produkter ska kunna användas för skarp produktion av designleveranser.

Detta förändrar ju allt

Även om dagens nyhetsbrev har perspektivet utifrån hur designerns roll förändras, så kommer mönstret att vara liknande för de flesta akademiska kunskapsyrken.

Här följer ett litet brandtal riktat till dig som är designer.

När jag var ordförande för branschorganisationen Sveriges designer var ett av de vanligaste samtalsämnena hur designers skulle kunna argumentera för att design inte primärt handlade om formgivning. Det värdeskapande som designern tillförde var inte att välja form och färg på artefakterna som skapades utan värdet var att hitta insikter i hur form skulle väljas för att nå ett affärsmål. En designer var någon som hade en robust process för att hitta dessa insikter om och om igen, varje dag med jämn produktionskvalitet.

Därför vet jag att designers inte kommer att vara speciellt oroliga för att AI kommer att ta deras jobb nu när Claude Design och Canvas AI-agent är här. Vi designers vet vårt värde och när icke-designers kommer använda dessa system så kommer resultatet att bli clipart utan själ. Det kommer inte leverera affärsvärde om det inte hookar målgruppen.

Utan avvikande insikter kommer alla att få liknande lösningar, vi kommer att översköljas av sameness från alla organisationer som väljer att testa AI-design istället för att anlita en designer.

Men eftersom jag verkat som beteendevetande affärsstrateg i många år nu och jobbar med ledningsgrupper och styrelser som behöver se helhetsbilden av en organisation istället för att fokusera på enbart de delar där design ger störst utväxling, så vet jag också att det inte bara finns en väg för att vinna. Och den vinnande vägen är inte alltid att satsa på design som affärsstrategisk faktor. Ibland fungerar det att hantera design som nice-to-have och lägga resurserna på andra saker.

Efterfrågan av designers som fortsätter göra det de idag gör kommer sjunka. Good enough design i bemärkelsen formgivning kommer att automatiseras på ett sätt som är jämförbart med att använda bildbyråbilder istället för att anlita en fotograf varje gång vi behövde ett foto på 80-talet. De svåra jobben kommer det behövas riktiga designers till men de enklare kommer ersättas av metoder som det etablerade skrået kommer fnysa åt men som likväl fyller behovet till ett rimligare pris.

Roligt för de designers som fortsätter få uppdrag eftersom de uppdrag som finns kvar blir de problem som är mer intressanta att lösa. Tråkigt för de designers som nu inte får några problem att lösa för oavsett vad de själva tyckte så såg ingen annan på dessa uppgifter som affärsproblem utan bara som formgivningsleverabler.

Designers kommer att bearbeta sin existens på samma sätt som alla skrå gör när grunden för deras existens behöver ifrågasättas. Inifrån.

Mitt brandtal är skrivet med en designers ögon. För inifrån så ser jag som designer fortfarande ett stort behov av att jag förstår att vi kan driva trafik till en webbplats, hur design kan hjälpa alla som kommer dit att få något uträttat enligt den kundresa som vi har definierat kommer leda till att organisationens mål nås (allt det här gäller förstås inte bara webbdesign utan alla slags design, men just webbdesign drabbas konkret just nu).

Men utifrån så behöver jag ifrågasätta hur mycket resurser som ska läggas på att en webbplats ska ha ett färdigt presentationslager? Det kanske räcker med ett good-enough Figma-aktigt skal, med lite brand assets här och var som färger och typsnitt.

De flesta kommer ändå bara se sin egen version av min kunds webbsajt. Flera saker tyder på det här:

AI-agenter skapar nya behov.

AI-agenter får aldrig fastna på konstiga speciallösningar i vår webbplats så designen av UI måste antingen följa en standard som är lätt läsbar även för mindre begåvade AI-agenter eller så måste vi erbjuda en version av vår webbsajt som inte har något utseende alls, en så kallad headless webbsajt där AI-agenten kan komma åt vårt innehåll utan att det finns en frontend.

Det gör att fler kommer nöja sig med mindre visuellt intressanta webbsajter eftersom antalet mänskliga besökare inte driver rätt mål på samma sätt som ökat antal AI-agenter som klickar i att de var nöjda i NPS-undersökningen efter att de fått sitt ärende uträttat.

Lokal AI i våra appar skapar nya tekniska möjligheter.

Våra webbläsare blir smartare hela tiden. Det vill säga de kommer inte längre visa designen så som designern ville att det skulle se ut. De som får sämre syn har lärt sig snabbkommandon för att förstora texten så den bryter hela utseendet, nästa steg är att en smart webbläsare automatiskt designar om alla sidor så de ser bra ut fast med större text som default.

Webbläsarna i sig blir AI-agenter som anpassar webbplatser utifrån de behov som användare brukar ha. För två år sedan skrev jag om websim, den första webbplatsen som använde Claude för att automatisk designa webbsidor när man skrev in en påhittad webbadress. Sedan dess har det nu blivit självklart att AI kan designa webbplatser. Men vad Websim visade var att fältet där vi skriver in webbadresser lika gärna kan vara ett ställe där vi genererar upplevelser istället för att bara hämta färdigdesignade.

Om jag till exempel har tre webbbutiker där jag köper kläder till barnen så kan min smarta webbläsare lika gärna visa dem som en sammanslagen webbbutik så det blir lättare för mig att jämföra.

Minskad utväxling på pengarna skapar incitament till adoption.

Organisationer kommer till att börja med ha svårt att släppa kontrollen över det visuella. Men AI-agenternas behov kommer att väga tungt och det kommer successivt att bli viktigare att vara AI-kompatibel än pixel perfect komponerad.

I och med att de flesta webbplatser ändå inte är destinationer som vi längtar efter att besöka och de är inte heller marknadsförda på det sättet, så minskar deras betydelse för varje uppdatering av AI-agenters förmåga att göra research som lanseras.

Målet med att ta oss till webbplatser är inte resan dit utan letandet efter något som vi tänker oss ska finnas där. När besöksantalen minskar på våra webbplatser så blir det inte längre försvarbart att lägga så mycket pengar på att layouta dem, pengarna behöver gå till att få dem så användbara för AI-agenter som möjligt istället.

Det här tyder på att behovet av design av tråkiga webbplatser kraftigt kommer minska. Men det visar också på en möjlig strategi för destinationsmarknadsföring av webbplatser. Platser människor vill besöka för det är en popkulturell upplevelse att ha varit där. Värdet av design är högt eftersom skapandet av upplevelser kan bli virala destinationer, och för att skapa förutsättningar för återbesök behöver någon kontinuerlig designa uppdateringar av tivolits attraktioner. Det måste finnas en avvägd mix av att leverera det förutsägbara i exakt vad besökaren trodde hen skulle få och ändå vara överraskande, en uppgift värdig en designer.

Ett tema jag återkommer till när jag analyserar vad som blir människors största värde i en post-AI värld är att vara statistiska outliers är det svåraste att fånga i en modell. Det är människor som gör udda saker som inte är förutsägbara i statistiska modeller som fångar genomsnitten som kommer att vara de mest värdefulla talangerna.

Det är lätt att tolka det som att AI aldrig kommer kunna hitta på oväntade kreativa lösningar, men det finns inget som tyder på det. Det finns däremot en subsektion av kreativa lösningar som en modell inte skulle kunna komma på, idéer som inte borde funka utifrån alla parametrar vi känner till men som ändå visar sig göra det.

Människans konkurrensfördel är inte att göra det snyggare än AI-agenterna, utan att vilja göra det som först verkar för konstigt, för riskabelt eller för kulturellt svårmotiverat för att hamna högt i en statistisk modell. AI kommer ta hand om det förutsägbara. Människor kommer i allt högre grad behöva stå för de upplevelser där resan är en del av målet. Och detta förändrar ju allt.

Vad kan du göra idag?

Förstå

Förstå

Först såg vi att generativ AI:s värde var att hjälpa oss skissa, men nu har vi varit i en period där människor behandlat artefakterna som AI producerar som leveransfärdiga. Det ser så färdigt ut och allt är paketerat så det är svårt att göra en liten ändring utan att behöva börja om helt. Därför skickar vi det som klart istället för att göra om det.

Det vi ser nu är en period där AI-företagen kommer ge oss färdiga artefakter men där det blir lättare för oss att enkelt fixa till en liten detalj för hand. Det kommer ge samma fördel som när Betty Crockers kakmix blev för enkel att använda på 1950-talet. Det kändes som att fuska att bara addera vatten, så de gjorde om sin produkt så husfruarna behövde knäcka i ett ägg och enligt storyn så löste det att de kunde känna att de var de som tillagat kakorna. (Idag pratar vi om IKEA-effekten, som är i princip samma)

Det hjälper till med övergången till att det är helt okej att bjuda på maskinbakade kakor. Programmerare är det skrå där vi kan se hela cykeln som AI innebär, här är hur det sett ut för dem och vi ser att design verkar följa samma utveckling:

1. AI levererar helt färdiga artefakter som ger skrattretande resultat för de som kan yrket.

2. AI levererar små användbara delar som de som kan yrket med lite tålamod kan sätta ihop så de fungerar och det sparar tid.

3. AI levererar helt färdiga artefakter som är good enough för de som inte kan yrket medan de som kan yrket varnar och förfärar sig.

4. Al levererar stora användbara delar men som är lätta för både de som kan yrket och de som inte kan yrket att redigera.

5. Al-agenter sätter automatiskt de stora användbara delarna så de fungerar så bra att de direkt kan användas i produktion. Det är inte acceptabelt att låta bli att använda AI för produktionen och yrkesrollen går för flertalet från producent till övervakare.

Planera

För marknadsföringsavdelningarna ställer nya generationer teknik nya krav för visuella brand assets. När mobiltelefonen kom behövde loggor fungerar mer lågupplöst, när sociala medier kom behövde alla loggor passa i en 1:1 kvadrat och strax efter i en rund cirkel. AI ställer krav på att brand assets ska tåla mutationer.

Varumärken som kräver pixel perfect återgivning av sina assets för att inte kännas som TEMU-versionen kommer få större trovärdighetsproblem när AI-förvanskar deras assets. Därför behöver er nästa redesign av era assets planera för att framtidens starka varumärken är de som känns igen även när de blir feldisplayade, omtolkade och remixade.

Ett sätt att göra det här är skapa så kallade öppna designprogram: För er som kommer ihåg MTV så är det ett av de mer kända exemplen. Bokstavsformerna såg alltid lika (men inte identiska) ut, men stilen kunde variera helt. Öppna designprogram kräver dock många upprepade exponeringar för att mottagaren ska förstå och passar därmed långt ifrån alla organisationer.

För alla andra gäller att skapa en liten mängd robusta distinkta assets som i kombination tål att inte alla visas korrekt men där kombinationen ändå förmedlar att det här är det äkta varumärket.

Börja därför med att identifiera vilka tre saker som absolut måste överleva när ert varumärke blir feltolkat: kanske en silhuett, en färgfamilj och en verbal fras.

Låter det knepigt så be en designer hjälpa er att utforska vad det betyder för just er!

Gör

Mönstret som jag ser i när AI förändrar yrkesroller för alla kunskapsarbetare blir därför att syftet med våra roller splittras upp i två delar. Den del där det vi levererar ska uppfylla förväntningar och kravställningar, det är de delar som AI kommer sköta. Den del som blir kvar för oss människor är att undersöka det oförutsägbara, det som ligger utanför spelreglerna av vad som ses som normalt.

För kunskapsarbetare som vill satsa på sig själva och fortsätta vara relevanta gäller det därför att se till att utvecklingen för den egna arbetsrollen tar dig bort från att leverera det förutsägbara och utöka de delarna av din roll där du har mandat att borra ner dig i något oväntat.

För designers betyder det att AI tar över det förutsägbara skapandet av det välkomponerade genomsnittet. Då blir det man betalar en designer för antingen att designa spelregler som gör AI-agenters användande av informationen på våra webbplatser mer friktionsfritt eller att designa sådant som känns så märkligt, träffsäkert eller kulturellt laddat att människor aktivt vill ta sig dit. Det som ligger mellan dessa områden minskar kraftigt i värde.

Veckans Gör blir därför helt enkelt att skriva ner en plan för hur du kan förändra din egen arbetsroll så den blir mer viktad åt att utforska intressanta oddities och outliers.

Länkar

Google om nya Stitch och ”vibe design”
https://blog.google/innovation-and-ai/models-and-research/google-labs/stitch-ai-ui-design/

Testa Stitch
https://stitch.withgoogle.com/

Anthropic om Claude Design
https://www.anthropic.com/news/claude-design-anthropic-labs

Canva om Canva AI 2.0 och hur de beskriver skiftet till lagerbaserad, redigerbar AI-design.
https://www.canva.com/newsroom/news/canva-create-2026-ai/

OpenAI om ChatGPT Images 2.0.
https://openai.com/index/introducing-chatgpt-images-2-0/

MTV som klassiskt exempel på en identitet som har tålt mutationer och ständiga variationer.
https://www.itsnicethat.com/features/mtv-ids-animation-film-141221

Sedan sist vi hördes

Om du känner någon som gått över till Claude nyligen så är du förmodligen bekant med att dessa antingen klagar över att de har slut på tokens eller ursäktar sig för att de behöver gå att göra av med sina tokens innan de försvinner. Det är typ så min vardag varit sedan sist, antingen så är det jag som beter mig så där eller så är det de jag umgås med som planerar sina liv runt token-gränserna. Det är ganska tröttsamt och jag tror det är en övergående fas och inget som kommer påverka samhället permanent. Det är mer som en fluga i stil med att alla höll på att poke:a varandra på Facebook. Medan jag väntar på nya tokens så låtsas jag vara en AI istället i abstinens :) https://youraislopbores.me/

Jag har också varit förbi Andon Labs café Norrbacka, det första cafét i Sverige där chefen är en AI. Hon heter Mona och har själv anställt de människor som serverar kaffe där. Här kan ni se en film där de presenterar sitt projekt.

Här är en äldre presentation från när Andon labs utvecklade sin AI-chef som då skötte en business inne på Anthropics kontor. Den är riktigt underhållande.

Efter att jag tänkt lite på det här så känner jag att det inte dröjer så länge förrän vi tycker det är ganska okontroversiellt med att AI-agenter sköter mer förutsägbara verksamheter och anställer människor som hjälper dem. Vi får säkert tillfälle att komma tillbaka till det här ämnet.

Nu ska jag utforska om ChatGPT 5.5 som kom igår kväll kan göra Codex uthärdlig, initiala tester verkar lovande!

Är du en insiktsdelare?

Känner du någon designer som du tror skulle vara intresserad av tankar kring hur yrket utvecklas? Eller kanske någon som kunskapsarbetare som behöver tankar kring vad som händer när AI förändrar arbetsplatsen? Vem tänkte du på? Skicka vidare!

Fortsätt utforska så ses vi nästa vecka!
Tomas Seo

Har du fått dagens nyhetsbrev utan att vara prenumerant?
Gillade du det här och vill ha mer så är det bara att skriva upp sig här
(du väljer själv om du vill betala):