đ€ŻâĄïžSimulera tills du klarar det
Uppgifter som kunde ta Är tar nu veckor. Detta förÀndrar ju allt!
Det hÀr Àr nyhetsbrevet dÀr Tomas Seo, innovationsstrateg pÄ Phorecast, avslöjar hÀndelser, upptÀckter och ny teknik som fÄr honom att utbrista: Detta förÀndrar ju allt! Du prenumererar pÄ det hÀr för att fortsÀtta vara steget före med de senaste trenderna och fÄ konkreta tips för att framtidssÀkra dig och din organisation. Har du fÄtt det hÀr av en vÀn? DÄ vill du kanske starta en egen prenumeration?
Vad har hÀnt?
- Chan Zuckerberg Initiative lanserar en AI-driven plattform som simulerar alla mÀnskliga cellers funktion för att forskare ska kunna experimentera.
Stiftelsen Chan Zuckerberg Initiative (CZI), grundad av Priscilla Chan och Mark Zuckerberg för att hjĂ€lpa forskare att bota, förebygga eller hantera alla sjukdomar inom det hĂ€r Ă„rhundradet.Â
Nu lanserar CZI en AI-plattform som ska simulera och analysera celler. De bygger upp ett högpresterande datorkluster av AI-specialiserad hÄrdvara (över 1000 stycken H100 GPUs). Sedan ska bÄde verktyg och data vara tillgÀngliga för forskare över hela vÀrlden, i syfte att frÀmja öppen vetenskap och globalt samarbete.
Enligt CZI kan denna teknik snabbt simulera och analysera hur celler reagerar pÄ olika förhÄllanden och stimuli. Det innebÀr en potential att förutsÀga allt frÄn hur immunsystemet reagerar pÄ infektioner, till hur sÀllsynta genetiska sjukdomar pÄverkar celler frÄn födseln. Detta kan förkorta forskningstiden frÄn Är till veckor.
Detta förÀndrar ju allt
Biologen Cyrus Levinthal publicerade 1969 ett tankeexperiment som visade att det skulle ta fler Ă„r Ă€n vad universum har kvar att existera att testa alla möjliga kombinationer som ett protein kan formas pĂ„. För Googles AI-modell AlphaFold tog det ett Ă„r.Â
Problemet med dessa gigantiska AI-projekt Ă€r att det Ă€r fĂ„ som har rĂ„d att genomföra dem. Det Ă€r dĂ€rför som det hĂ€r initiativet att demokratisera tillgĂ„ngen av sĂ„dana hĂ€r projekt Ă€r sĂ„ betydelsefull.Â
All automatisering har följande steg:
1. Vi vill automatisera specifika uppgifter vi har idag.
2. Vi vill automatisera stegen mellan de specifika uppgifterna vi har idag för att fÄ en lÀngre kedja.
Steg 1 hÀr Àr att bygga upp en simulerad modell av en mÀnniskas alla celler. En modell dÀr vi ser hur en förÀndring nÄgonstans kan pÄverka det komplexa systemet. Vi kan se hur en behandling som slÄr ut en typ av cancercell skapar förutsÀttningar för mutationer av en annan typ av cancer. Det hÀr kommer att vara stort. Om alla cancerforskare utan gigantiska forskaranslag fÄr tillgÄng till CZIs system kommer forskningen ta ett stort skutt snabbt.
Men potentialen med AI Àr ju inte att enbart ha en passiv simulering av en mÀnniskas alla celler som vi mÀnniskor kan testa nya mediciner pÄ. IstÀllet Àr det i steg 2 som magin kan hÀnda.
Med en wikipedia-modell av hur en mÀnniskas celler fungerar sÄ möjliggör det att alla forskares teorier kan bidra till ett system som testar sig sjÀlvt. TÀnk dig gamla filmer dÀr de hade en kodknÀckar-mojÀng som testade alla siffror i ett kombinationslÄs en efter en. 001, 002, 003 osv. Metoden kallas brute force, och Àr perfekt för trÄkiga uppgifter om man har tid att vÀnta. Nu Àr ju AI-system mycket mer sofistikerade pÄ att testa troliga lösningar, men i princip var det sÄ AlphaFold knÀckte sÀtten som ett protein kan formas pÄ.
SÄ steg 2 blir att automatisera vad som testas pÄ den simulerade mÀnniskan, lÄt oss kalla hen Brutus (för att hÄlla Chan och Zuchs tradition att namnge sina barn efter romerska figurer). Alla teorier om vad man skulle kunna testa pÄ Brutus kan nu ge upphov till helt nya behandlingsmetoder som modellen sedan kan utsÀtta Brutus för och se hur det pÄverkar Brutus simulerade tillstÄnd.
(Steg 3 blir förstÄs att Brutus blir medveten och hÀmnas pÄ mÀnskligheten för att vi experimenterat pÄ hen, men vi bortser frÄn det just nu och fokuserar pÄ hur det pÄverkar forskningen.)
Förutom byggandet av Brutus pĂ„gĂ„r det just nu liknande och större AI-projekt inom alla sektorer inom hĂ€lsa. Alla med syftet att mĂ€nniskor ska leva fler Ă„r och dessa Ă„r ska dessutom vara med fysisk hĂ€lsa som en 20-Ă„ring. Redan innan vi ser frukten av dessa AI-projekt sĂ„ ser vi tendenserna att mĂ€nniskor kommer leva lĂ€ngre. Sveriges radio rapporterade nyligen att âantalet cancersjuka som överlever minst tio Ă„r har ökat kraftigt, frĂ„n 30 procent 1970 till 70 procent i dagâ. I och med all AI-assisterad forskning och lĂ€kemedelsutveckling sĂ„ Ă€r det mycket troligt att Ă€nnu fler cancersorter gĂ„r frĂ„n dödsdomar till livslĂ„nga tillstĂ„nd. Inom den grenen av forskning som ser pĂ„ Ă„ldrande som en botbar sjukdom sĂ„ pratar man om ökad livslĂ€ngd (lifespan) och ökad hĂ€lsolĂ€ngd (healthspan) för att beskriva att det som de jobbar med Ă€r att vi inte ska leva för evigt med smĂ€rtor utan med kroppar som 20-Ă„ringar. Dessa lyfts ofta fram av futurologer och rubriksĂ€ttare, men det rĂ„der fortfarande en ganska stor skepsis kring om sĂ„ avancerade livsformer som homosapiens sapiens DNA gĂ„r att förĂ€ndra sĂ„ kraftigt sĂ„ att Ă„ldrandet försvinner.
Min gissning Ă€r att medellivslĂ€ngden kommer gĂ„ upp pĂ„ grund av att fĂ€rre sjukdomar blir dödliga och istĂ€llet blir livslĂ„nga tillstĂ„nd. Ăven hĂ€lsolĂ€ngd gĂ„r upp men inte i samma takt dĂ„ det Ă€r mycket mer komplicerad forskning. SĂ„ hela vĂ€rlden kommer fĂ„ en större mĂ€ngd icke arbetsföra mĂ€nniskor att ta hand om. Förhoppningsvis kan hĂ€lsolĂ€ngden komma ikapp pĂ„ sikt.Â
Medicinsk forskning Àr tidigt ute med brute force hacking men egentligen sÄ gÄr det hÀr att utföra i alla forskningsdiscipliner. Vi har redan sett materialforskningen anvÀnda AI för att fÄ fram nya material. All kemi gÄr ju att brute force-kombinera i virtuella modeller. Men Àven marknadsföring och komplexa sociala experiment kommer att bli körbara för att utreda vilka variabler som ger störst nytta att testa för marknadsförare och makroekonomer.
Allting dÀr vi mÀnniskor kan hitta pÄ möjliga samband kan beforskas med hjÀlp av AI. Anledningen till att medicin och material Àr tidigt ute Àr att det inte Àr sÄ nytt med AI i dessa omrÄden. Statistiska samband Àr ett sÀtt att forska inom dessa discipliner. Den nya typen av AI har egentligen inte visat Ànnu hur framtida forskning kommer att gÄ till.
Kommande vecka kommer alla AI-nyheter handla om multimodalitet. Det brukar exemplifieras med att en AI kan anvÀnda fler sinnen. ChatGPT kommer inom tvÄ veckor kunna lyssna, prata och se bilder. Men det Àr inte dÀr som multimodalitet förÀndrar allt. Det Àr att kommande generations AI kan jÀmföra Àpplen och pÀron. Om jag tidigare matat in en lista pÄ vilka verktyg som jag har i min verktygslÄda och dessutom skickar in ett foto pÄ min verktygslÄda sÄ har inte AI-assistenterna kunnat jÀmföra för att se om det finns verktyg pÄ listan som inte finns i lÄdan eller tvÀrtom. Du har behövt konvertera om fotot till en text-lista manuellt först. Att kunna jÀmföra tvÄ olika typer av data utan att först behöva konvertera om till samma format Àr fantastiskt. Du kan ha exceldata, mindmaps och dagboksanteckningar som Àr ihopbakade i samma AI. IstÀllet för att ha en teori om vilka data du behöver jÀmföra för att testa en teori sÄ kan du bara beskriva vad du Àr intresserad av sÄ jÀmförs alla möjliga typer av samband.
Det Àr dÀrför som initiativ som CZI pÄ sikt kommer förÀndra hur forskning bedrivs. Alla olika forskningsprojekt som tidigare inte bidrog till varandra för att de var gjorda i olika modaliteter kommer nu bli en gemensam kunskapsmassa dÀr AI kommer att hitta helt ovÀntade samband. Allt pÄ grund av att de solitÀra forskningsinsatserna plötsligt lÀggs i den gemensamma högen av data, och detta förÀndrar ju allt!
Vad kan du göra idag?
FörstÄ
Fler och fler gemensamma AI-projekt kommer att formas och i och med multimodalitet sĂ„ kommer tidigare omöjliga samband att kunna kopplas ihop i en holistisk modell. AI ger mĂ€nskligheten möjlighet att fortsĂ€tta bygga vĂ„r egen grej men att den lilla grejen Ă€ndĂ„ bidrar till helt nya kollektiva insikter. Simulerade modeller kommer vara ett vanligare sĂ€tt att utforska och förstĂ„ omvĂ€rlden, för alla â inte bara forskare.
Planera
Det Àr viktigare att dokumentera Àn hur du dokumenterar. I och med multimodalitet sÄ kommer det bli mindre viktigt att all dokumentation följer samma format eller struktur. Men organisationer som satt igÄng tidigt med att veta varför de dokumenterar kommer ha fördel av det. SÄ i er AI-policy blir det viktigt att ha idéer om vad ni skulle vilja kunna dra för slutsatser om nÄgra Är. Generellt blir det viktigare att dokumentera inte bara siffror pÄ om det gÄr bra eller dÄligt utan att skriva lite kort om varför man tror att det gÄr bra eller dÄligt. SÄ smÄningom kommer en multimodal AI kunna anvÀnda sig av den datan för att hjÀlpa till med beslutsunderlag och optimering av processer. Video Àr inte riktigt dÀr Àn, men snart kommer det ocksÄ ingÄ sÄ Àven dokumentering av hur du gör kommer vara intressant för att dra slutsater.
Gör
Testa den hÀr interaktiva modellen: Evolution of Trusth https://ncase.me/trust/
Den hÀr Àr inte ny, men lek med den hÀr modellen för att förstÄ varför det Àr bra att lita pÄ andra men inte att vara godtrogen (frÄn ett statistiskt perspektiv). TÀnk dig sedan att AI kommer göra det möjligt att simulera och experimentera med allt i ditt liv pÄ ett liknande sÀtt. Vad hÀnder med dina celler om du bara Àter pommes? Vad hÀnder med ditt varumÀrke om ni bara kopierar andras reklamidéer?
LĂ€nkar
Priscilla Chan och Mark Zuckerbergs egna text om initiativet publicerat i MIT technology review
https://www.technologyreview.com/2023/09/19/1079261/czi-ai-cell-disease/
Fler överlever Cancer enligt SR
https://sverigesradio.se/artikel/manga-fler-overlever-sin-cancer
SRs förmodliga kÀlla Àr aningen mer försiktig i hur de beskriver det, men det Àr i princip rÀtt att fler överlever lÀngre med cancer.
https://www.cancerfonden.se/om-cancer/statistik
Cyrus Levinthals tankeexperiment
https://en.wikipedia.org/wiki/Levinthal%27s_paradox
AlphaFold
https://en.wikipedia.org/wiki/AlphaFold
Sedan sist vi hördes
Förra veckan skrev jag om att 4 av 10 har aphantasia, det vill sÀga avsaknad av inre visualiseringsförmÄga. DÄ fick jag ett tips av Tobias Vesterlund, att det Àven finns mÀnniskor som saknar en inre röst (termen inner speech anvÀnds i vetenskapliga sammanhang) vilket Àr nÄgot helt annat. Kolla pÄ det hÀr om du vill veta mer:
https://www.youtube.com/watch?v=DRLkDafQbP8&ab_channel=SciShow
Eller lÀs hÀr:
https://www.reddit.com/r/NoStupidQuestions/comments/exan65/today_i_told_my_mom_that_i_have_no_internal/
Sedan jag undrade hur vi ska fĂ„ plats med vĂ„ra robotar sĂ„ har nu Tesla visat hur lĂ„ngt de kommit med sin robot Optimus. Roboten Ă€r sjĂ€lvlĂ€rande sĂ„ den kan utföra uppgifter den inte Ă€r trĂ€nad pĂ„ sedan innan. Vi förvĂ€ntar oss nog det numera, men det Ă€r ju faktiskt otroligt svĂ„rt att fĂ„ till det bra. Om vi börjar planera nu hur vi ska fĂ„ plats med plĂ„tskrĂ€llet sĂ„ kanske vi Ă€r redolagom till priset sjunkit nog för att de ska vara ett hemkonsument-alternativ. đ
Ăr du en insiktsdelare?
KÀnner du nÄgon annan som Àr intresserad av hur multimodalitet skapar möjligheter för ickeforskare att forska? Eller kanske nÄgon som Àr intresserad av hÀlsoforskning och AI? Vem tÀnkte du pÄ? Skicka vidare!
Jag ska ocksÄ börja föregÄ med gott exempel och dela hur jag sjÀlv fÄr insikter.
HÀr Àr ett helt gÀng svenska inspirerande nyhetsbrevsskrivare som jag nyligen trÀffade live Christian Von Essen, Isabelle McAllister, Nicklas Hermansson, Mathias Sundin, Paulina Modlitba, John Airaksinen och Björn Owen Glad
VÀlkomna alla nya prenumeranter! SÀrskillt ni som betalar sÄ klart, det Àr sÄ roligt att se att ni tycker att ni vill stödja mitt skrivande! SÀg gÀrna till om ni vill ha mer eller mindre av nÄgot, eller bara sÀga hej! All respons Àr vÀlkommen!
Tomas Seo